TIPS OM UTFLYKTSMÅL
I kommunens lilla utflyktsguide VÄGEN TILL NATUREN I AVESTA inkl karta, kan du hitta många bra tips på spännande platser att besöka. Häftet finns att få på Biblioteket men du hittar även häftet längst ner på denna sida som en pdf. Nedan finner du några utdrag från detta häfte. Komplettera gärna med ”Avesta informationskarta”
DÖDA FALLEN
För ca 7 000 år sedan flöt Dalälven fram genom det område som nu kallas Döda fallen. Med tiden hade älven spolat bort all finkorning jord (eroderat sig) ner till fast berg. Att förloppet skett snabbt visas av att Getklacken, som består av finkorniga sediment, inte eroderats bort. Kvar blev den uttorkade strömfåran med fallsträckorna och de tre djupa klyftorna, ”Helvetena”. Ett antal jättegrytor och ett ovanligt system av korsande räfflor, efter inlandsisens olika rörelseriktningar, påträffas på de kalspolade hällarna. I området finns informationstavlor som med text och bilder berättar mer om Döda fallen och deras historia. Handikappanpassade gångvägar och träbroar gör området lättillgängligt.
Vägbeskrivning: Döda fallen ligger vid Lindsnäs trafikplats vid infarten till Koppardalen.
ÄLVPROMENADEN
Älvpromenaden sträcker sig från Kyrkbron i Avesta till Järnvägsbron i Krylbo på båda sidor om älven och på den södra sidan även ett stycke in i Krylbo, till Stationsparken. Längs Älvpromenaden finns olika vegetationstyper men vanligast är lövskog. Kullfallna träd och grenar röjs enbart bort från stigen och lämnas i övrigt för att bilda död ved där insekter trivs, vilket bidrar till ett mycket rikt fågelliv. Bl a skogsduva och mindre hackspett häckar i området och stenknäck ses regelbundet. Utmed älvens norra strand finns normalt sydligare träd och buskar som lönn, alm, ask, ek och hassel samt örter som stinknäva och flenört. Här finnar man blåsippor tidigt på våren och stora mattor av vitsippor breder ut sig under träden. Här finns spår av bäver. Längs Älvpromenaden finns bänkar och grillplatser.
Vägbeskrivning: Älvpromenaden nås från alla tre broarna över Dalälven i Avesta-Krylbo tätorter samt Stationsparken i Krylbo.
KUNGSGÅRDSHOLMARNA, PROSTNÄSET OCH SONNBOVIKEN
Vid Kungsgårdsholmarna bildar älven ett deltalandskap som ständigt förändras med avsnörda sjöar, landtungor, grund och öar. Älven har blivit alltmer bunden till huvudfåran och har med tiden stängt in Olsviken, Torpviken och Sonnboviken bakom landtungor (älvvallar eller levéer). Strandvegetationen med älvängar och översvämningsområden är värdefull liksom skogsbestånd med stor lövinblandning av t ex asp och ek. Några av ekarna är mycket stora och gamla. På Prostnäsets västra strand finns två vindskydd/övernattningsstugor som besökare kan utnyttja. Sonnboviken är en viktig rastlokal för framförallt sångsvan, som här brukar uppträda i imponerande mängder om vårarna. Även en del gäss och änder stannar till här för att proviantera. Lokalen är även känd för det rovfågelsträck som passerar här under hösten. Ett fågeltorn finns på platsen.
Vägbeskrivning: Sonnboviken kan nås från rv 70 mot Sala och Prostnäset via vägen mellan Utsund och Lund i Folkärna. Kungsgårdsholmarna är svårtillgängliga men kan nås via småvägar och stigar norr om Ökroken. Området är lättast tillgängligt med båt som kan hyras i Åsbo på Shell Dalahästen, tel 0226-583 70.
STORA KONNSJÖN, BENSÅSEN
I sluttningen ner mot Stora Konnsjöns västra strand finns en av de få återstående slåtterängar som ännu hävdas i kommunen. Blomsterprakten vid midsommartid är nästan bedövande. Förutom de vanligare ängsblommorna midsommarblomster, prästkrage, ängsskallra och brudborste finns flera exklusiva arter bl a låsbräken, brudsporre, blåsuga, rödkämpar, klasefibbla, darrgräs och knägräs. Ängens största raritet är dock fältgentianan som här uppträder i en senblommande variant. Den blommar som bäst i augusti-september dvs efter slåttern som sker i slutet av juli. Här förekommer också orrspel på våren. För besökande finns rastplatser, dels med bord och bänkar efter vägen med fin sjöutsikt, dels ett vindskydd med eldplats nere vid stranden.
En promenad längs den f d malmtransportbanan från Stora Konnsjön till Bensåsen kan rekommenderas. Längs vandringen kan man göra ett spännande besök i Erkers-fars ort (Morfars ort), där man kan gå in ca 80 meter i en gammal gruvort. Ta med ficklampa! Fladdermöss brukar sova i gruvgången och syns i ficklampljuset. Väl framme i Bensåsen (som tillhör Hedemora kommun) möter en gammal gruv-, skogs- och jordbruksbygd, där svedjebrukande finnar slog sig ner för ca 400 år sedan. Fem gårdar finns kvar än idag och vid dessa finns skyltar som talar om när husen uppfördes och vilka som bott där. Vad man framför allt slås av är områdets alla stora, gamla lövträd (lönar och askar) samt de gamla fruktträden och rosenbuskarna. Vandringsslingan från Stora Konnsjön till Bensåsen och tillbaka är 4-5 km lång.
Vägbeskrivning: Åk riksväg 68 norrut mot Horndal. Sväng av mot Garpenberg alldeles före Horndals samhälle. Efter gården Fallet och ca 3,5 km svänger man av på en grusväg åt höger (Bagghyttevägen). Efter ca 5 km färd norrut genom skogen svänger man höger mot Konnsjön. Efter ca 1 km är man framme vid Konnsjö gård och Stora Konnsjön.
I häftet beskrivs även Fullersta Naturreservat, Tyttbo och Färnebofjärdens Nationalpark, Naturreservatet Svartåns domänreservat, Naturreservatet Bredmossen, Tråbackenområdet samt Domänreservatet Gårdsjöarna, där ett vildmarksartat skogs- och myrlandskap breder ut sig.
